Johan Wallin

Om man någon gång ska laga mat hos vänner, vilket jag tycker är skitkul, så är det alltid en sak som är katastrof......KNIVEN. Man får höra...- Jag kan inte hacka lök som du, - Mina grönsaker blir alltid stora som hus....konstigt!!!??? När man inte vet vilken del på kniven som man ska använda för båda sidorna är lika runda!!!
Har ni försökt hacka lök med en vass kniv.....jag lovar, det är en fröjd när den glider genom löken som en het...just de...kniv, genom mjukt smör, i stället för dom slöa knivar som alla har, som man får pressa genom löken....vilket gör att löken bara glider isär i sina delar, då en lök är uppbygd i skikt.....hur slutar de? jo, en stundom skivad/mosad lök....i bitar lika stora som tärningar. Inte undra på att man aldrig får en underbar och hederlig löjromsmacka till förrätt när polare ska bjuda på middag, för vem vill servera en sån med lökbitar stora som sockerbitar och gräslök mer eller mindre som mosade stavar stora som tandpetare....inge fel på kocken mer än att han har en värdelös kniv.

Sen får man också höra..... - Det är så läskigt med vassa knivar...man kan skära sig så lätt....jo, det är väl förvisso sant....men har ni sett ett sår från en vass kniv....det blir ett snyggt snitt, kan kanske bli lite djupare än från en slö kniv....men jag lovar, det läker säkert tre gånger fortare än det söndertrasade jack som blir av en slö kniv.
Har ni försökt skiva en nyinköpt lite frasig Bergis limpa, ni vet en sån där med vallmofrön på, med en slö kniv.....snygga skivor de blir....hehe.

Så ska ni försöka laga mat hemma.....och kanske försöka er på något av dom små tips jag lämnar här i min blogg....
...SKAFFA EN VASS KNIV.

Lycka till Johan.