Johan Wallin

Har varit i Frankrike i 17 dagar, egentligen på semester med min sambo Ulrika.....Vi behövde den efter ett ganska uppslitande år...men det är en annan sak.
Jag har en gammal god vän som har ett värdshus i en liten by som heter Causse et Veyran och ligger i Languedoc, mitt i vindistriktet S:t Chinan. Och självklart så är det ju så.....är man där och har ett stort intresse för vin, så är det ju bara ett måste att besöka lite intressanta vingårdar....och, det har jag ju självklart gjort.

Tänker nämna två här....det finns självklart fler än så.....men dessa två förtjänar lite extra uppmärksamhet.

För dom som trodde att Langeudoc är ett ointressant vinområde.....så tror ni, skitfel :)

Chateau Fonsalade

Chateau Fonsalade ägs av Julien Peltier sedan 4 år.

Han var innan dess 3 år i Australien och jobbade med vin och har en utbildning inom jordbruk där han gjorde mycket arbete om och kring plommon!?....hur som, genom en vän som heter Jean-Calude som är runt sina mogna 70 och hjälper mig där nere med lite kontakter och så, så tog han kontakt med Julien....som verkligen inte är lätt att få tag i....jag fick Julien´s nummer och efter att ha försökt ringt ett gäng gånger, lämnat ett meddelande på hans mobil....så fick jag till slut tag i honom.
Vi bestämde att jag skulle komma dit nästa dag kl 11.00.

Förväntansfull åkte jag dit, dels efter det att en av mina vänner talat väldigt gott om hans viner och sagt att jag skulle gilla vinerna och dels för att jag hade en känsla av att det skulle vara bra....hade nämligen åkt förbi hans gård ett par gånger och det såg helt enkelt lovande ut....vet inte, kalla det magkänsla
Men....han var inte där!!, gick runt och knackade på överallt, men ingen Julien.....fan..tänkte jag, har han glömt bort mig, försökte ringa men fick inget svar, då hans mobil inte ens var påsatt?!. Så jag lämnade stället och tänkte....fan där rök den upplevelsen. Åkte tillbaka till värdshuset och satte mig vid poolen.....får väl njuta av solen istället....jävla nerköp :) .

Men.....så ringde min mobil och det var Julien....Han ursäktade sig för att att han inte varit där kl 11....han hade varit ute bland sina vinfält och kollat läget....det här är ju i början av september och det skulle skördas vilken dag som helst, så det är klart att det är viktigare än ett möte med en vilsen vinintresserd turist.

Vi bestämde att jag skulle dyka upp vid halv sju istället....och det var ju egentligen en mycket bättre tid, för nu var ju liksom dagen över och det skulle ju bli mer tid över till att prata och prova viner.

Jag åker till gården som fortfarande verkar det lika tom som på förmiddagen....men när jag åker runt på baksidan så dyker Julien upp.
Jag möter där en glad och otroligt välkomnade person i arbetskläder, Julien ursäktar sig över detta, men jag säger...hallå, du arbetar så jag hade inte förväntat mig ett mottagande i frack direkt....Julien skrattar och visar mig in i ett rum som är inrett med en liten bar och på väggen några hyllor med lite olika flaskor på.
Juliens ålder vet jag inte men gissar att han är runt 35, en ung vinbonde med andra ord.

Så börjar Han prata vin, vingård, jordmån, druvor, klassifisering m.m......och man blir helt facinerad av att lyssna på en människa som brinner så starkt för vad han håller på med....Vi pratar och surplar vin och har skitkul.

Vinerna då, jo då....Han plockar fram 4 flaskor, 3 röda och en rosé.....Jag fastnar för två av dom röda och rosé-vinet...som han har döpt till "Den lilla lyckan", Le Petit Bonheur....Julien förklarar det med att då man får några vänner över, tar man ju oftast fram lite kallskuret och öppnar en flaska vin....och oftast en flaska Rosé och det som då uppstår är ju en stund av "lite lycka". När man får det förklarat så...jag då är det ju ganska självklart att det ska heta, Le Petit Bonheur.
Dom röda vinerna som jag tycker är helt underbara är Cuvée Fonslade Vieilles Vignes, som består av 80% Grenache och 20% Shiraz och växer på stockar som planterades 1958, lagras på ekfat i ca 12 mån, productionen är 12 000 flaskor/år. Det andra vinet heter Felix Culpa, 80% Shiraz och 20% Grenache och är lagrat på ekfat i 12-18 mån, med en production på endast 1000 flaskor/år.
Tänker inte försöka leka Bengt F här utan nöjer mig bara med att säga att det är två grymma viner och att det bevisar att det hänt mycket positivt i Langeudoc på bara några få år.
Felix Culpa hur som, är Latin och betyder lite fritt översatt, Glada Fel....vet inte om det kan komma från att man gjorde något fel när man första gången producerade vinet, som sen visade sig att det blev riktigt bra istället.....vem vet, vem vet.

Titta gärna in på hans hemsida: www.fonslade.com